fjärrinlägg från: https://fedinyheter.nyhetskartan.se/?p=64413
Fedibook är ett nytt alternativ till Facebook som utvecklas av dansken Rasmus Sindum. Programvaran är öppen och fri samt stöder ActivityPub. Syftet är att bygga ett socialt nätverk med vänner och grupper i centrum. Det går inte posta till en generell lokal tidslinje och inte heller posta till hela omvärlden. Utan bara till vänner som följer och grupper av vänner.
<img width=“270” height=“80” src=“https://fedinyheter.nyhetskartan.se/wp-content/uploads/2026/04/fedibook.png” alt=“”>
Hela upplägget påminner om Bonfire, Friendica och Hubzilla men där både Friendica och Hubzilla omfattar i stort sett allt som går att göra på Facebook så omfattar Fedibook bara en del av allt som går att göra på Facebook.
Dessutom har både Friendica och Hubzilla helt hopplösa användargränssnitt. Kanske ett resultat av för många funktioner eller bara ett resultat av bristande mjukvaruutveckling vad det gäller användargränssnitt. Fedibook har ett modernt, rent och enkelt användargränssnitt. Vilket förstås är lättare med färre funktioner och möjligheter.
Bonfire är också lika komplext som Friendica och Hubzilla men med ett modernt användargränssnitt. Det är dessutom så att Bonfire är modulärt vilket innebär att det kan variera hur komplex en instans med Bonfire är.
Läs mer om sociala sajter
AI-material saknar ju upphovsrätt i de flesta länder så det är ju fri kod. Vilket ju är kompatibelt med FOSS. Men så bra för gemenskap är det förstås inte. AI kopierar ju bara sånt den läst. All deras kod är därför skapad av nåt som en person eller nån annan AI skapat. Men jag håller med om de problem du beskriver för det är ju exakt det som händer med AI-kod.
Nästan alla kod jag skrivit (för vattenverk, avloppsreningsverk, kraftverk, tunnelbana, järnvägar) har ill stor del bestått av kod jag klippt och klistrat men då jag främst skrivit program för kommunikation mellan centralsystem (HP-UX) och kringutrustning (PLC, mätstationer, pumpstyrning, larm, telefoner, temperaturmätare och en massa sånt) har jag också konstruerat en massa kod för att hantera olika protokoll och kommunikationssystem. Men grundfunktionerna har i stort sett alltid varit kopierade, klippta och klistrade. Skrev i C och underhöll program skrivna i Fortran och C. En del går säkert än idag lite här och där. En hel del av detta hade nog en AI kunnat skriva bra idag och jag ser inga problem med det.
Jag är inte speciellt orolig för AI inom språkhantering som ör det vi ägnar år oss nu (LLM) för jag har också varit med och infört det i industrin (innan jag blev programmerare) med självlärande robotar och maskiner (som mekaniker och elektriker). Det har funkat väldigt bra och har inneburit andra kunskapskrav för de som arbetar i fabrikerna.